Sveriges formella förbindelser med Marocko inleddes redan 1763 då länderna ingick ett "Freds-, Handels- och Navigationstraktat". Ett huvudsyfte med avtalet, som veterligen är det första som Sverige ingått på arabiska, var att skydda svensk sjöfart i Medelhavet från marockanska sjörövare. Med anledning av traktatet etablerade Sverige en konsulär närvaro i Marocko. En ambassad upprättades 1958 i det självständiga Marocko. En marockansk ambassad finns sedan några år i Stockholm.

Sverige och Marocko har ingått ett antal bilaterala avtal:

1961; Avtal för undvikande av dubbelbeskattning. Kontakter har tagits om en modernisering av avtalet.

1977; Luftfartsavtal.

1979; Avtal om internationella vägtransporter.

1980; Konvention om social trygghet. Inledande kontakter har tagits om en uppdatering av konventionen.

1982; Överenskommelse om tillämpningen av social-konventionen.

1986; Handelsavtal. Avtalet har i stor utsträckning blivit överspelat genom Marockos medlemskap i GATT/WTO och genom Marockos associeringsavtal med EU.

1990; Överenskommelse om ömsesidigt främjande och skydd av investeringar. I avsaknad av en marockansk notifikation om att de konstitutionella formaliteterna i Marocko uppfyllts för avtalets slutliga ikraftträdande har överenskommelsen enbart provisoriskt trätt i kraft. Biståndssamarbetet har fokuserat på BITS/Sida-finansierade kurser - ca 150 marockaner har deltagit i sådana - och tidigare på u-krediter. Tyngdpunkten i biståndet ligger idag på kontraktsfinansierat tekniskt bistånd huvudsakligen inom miljö- och trafiksäkerhet, industriellt underhåll samt kvinnligt företagande. Sedan 1997 har kontrakt motsvarande cirka 50 miljoner SEK slutits med marockanska samarbetspartners.

Marocko var efter Egypten och Sydafrika under lång tid den tredje största export-marknaden för svenska företag i Afrika men har under senare år tappat något i relativ betydelse. Omfattningen av varuutbytet är dock troligen i underkant då en stor del av handeln med Marocko sker via ett annat EU-land eller från svenska bolag i andra länder.

Den betydande uppgången i exporten under år 2000 svarar i stor utsträckning LM Ericsson för. Andra viktiga exportvaror från Sverige är trävaror och papper. Ett antal större svenska företag (utöver Ericsson) som ABB, Tetra Pak, Scania och Volvo lastvagnar finns representerade i Marocko, numera dock sällan med svensk personal.

Svenska investeringar är begränsade - på senare år har svenskägda Corall blivit delägare i Marockos största raffinaderi Samir och Ekmans har i joint-venture med ett marockanskt bolag satsat kapital i en pappersfabrik.

Den blygsamma svenska importen från Marocko består till stor del av livsmedelsprodukter som frukt och fisk samt av konfektion och garn.

Några resebyråer arrangerar under vinterhalvåret charterresor till turistmålet Agadir. Antalet svenska resenärer uppgår till drygt 12000 per säsong.

Den svenska kolonin i Marocko uppgår till ca 150 personer. I Sverige bor runt 5.000 personer av marockanskt ursprung. Viseringsskyldighet för marockanska medborgare infördes 1992 och årligen ansöker upp till 1500 marockaner om visum.

Det officiella besöksutbytet är inte speciellt intensivt. Marockanske utrikesministern avlade ett besök i juni 2000. Några fackministrar har därefter besökt Sverige, i något fall i samband med det svenska ordförandeskapet i EU första halvåret 2001. Dåvarande statsrådet Lejon besökte Marocko i februari 2002. Riksdagsdelegationer har besökt Marocko under 2004 och 2005.

Sverige är ett av tre länder (Sverige-Spanien-Algeriet) som har engagerat sig för självständighetsrörelsen Polisario (som driver ett informationskontor i Stockholm) i konflikten om sahara, en engagemang som förs i själva verket av svenska olje bolag och av ekonomiska interess i området.